Självmord

… modigt och göra självmord …
… varför gjorde hon/han det ….
… att hon han vågade ….
…. fegt att ta självmord ….

Till att börja med…
Med största respekt till de anhöriga som förlorat ett barn/käraste genom självmord. Denna artikel är inget hån eller svartironi till deras dåd när just dem gjort självmord. beklagligt att sådant här händer, varför detta sker skall jag beskriva med egna ord och ingen annans.

Omedvetna självmordstankar
Klassar droger, alkohol, ”skräpmatsätande” och annat ohälsosamt för kroppen som självmordstankar, eller till att man inte mår bra som person.

Den dagen man struntar i sitt liv och gör det som kanske hjälper överleva dagen som en öl dagligen för att lätta på sina inre kamp, betyder redan att något är fel i ditt liv (något litet).

Tänk… barn dricker inte alkohol, men vuxna gör det, för livet verkar vara för hårt för dem, vad gick fel mellan barn åren till vuxenlivet? Barn gör ju det att de ser upp till vuxna, så antar att vi härmar de vuxnas fel de gör och glömmer vad barn naturligt vet vad som är bäst.

Hopplösheten…
”När drömmar blir verkliga”, den dagen man absolut gett upp allt, finner ingen mening med livet nå mer, nästa dag är likfördärvligt den näste, man orkar inte le falskt nå mer till andra, man vill undvika folk, man struntar i sin hälsa totalt innre som yttre, man har helt enkelt gett upp och har i tanken SJÄLVMORD!!!

Självmordstänkaren tänker detta vid lösningen på sitt problem…
– Jag är inte nå mer i vägen, för andra.
– Jag slutar och vara deppig, aldrig mer sådant.
– Ingen behöver veta om de problem som jag hade.

Men återigen självmord är inget bra sätt att tänka, men är ett försvarsmekanism vi har när vi givit upp allt. Synd är, att det anses vara det lättaste vägen ut från problemet, fast än problemen är jätte lätta för en annan men inte för just dig.

Modigt att göra själv mord…
Många människor anser att de som tagit sitt liv är jättemodiga, anser det själv att det är det de fegaste en människa kan göra för sig själv, samt det taskigaste man kan göra för sina föräldrar/nära & kära, detta ännu om personen är vid full fysiskt hälsa. Men samtidigt kan jag även förstå om alla pekar med fingret på en att man inte orkar leva.

Det modigaste en människa kan göra är…
att berätta till sin närmaste varför man har sådana tankar, att just tala om varför man har dessa tankar. Det dummaste en lyssnare kan göra är att ignorera detta och ta det som en klackspark, eller utan att lyssna ringa 112 för dårhus näsa!.

Normalt med självmordstankar. Vem har inte en regnig dag tänkt för sig själv…

– Jag skall göra det!!!
– Jag vill bara dö!!!…
– Jag känner mig så ensam!!!…orkar inte…
– Alla tittar ner på mig, de tar död på mig.

Någon som läser denna tanke kring självmord som jag skrivit att att…
-Du har aldrig haft riktiga tankar med att ta livet på dig själv.

Visst har jag haft sådana och mått dåligt, ”men haft rätt folk vid rätt tillfälle”, och det bästa är att våga prata om problemet när man mår som sämst med någon man kan lita på och svårigheter har vi alla någongång, som ”prövningar i livet” men ensam är vi aldrig starka, för sådana stunder är man också väldigt självkritisk och då behövs det positiva tankar från någon annan.

Det är ”normalt” med självmords tankar, men att ha dessa tankar och värre blir det om man inte lättar på hjärtat för någon, eller pratar vad som får dig till dessa tankar.

Vad skall man göra då???
Det första är att DU MÅSTE! ändra på din livstil, må vara så enkla ändringar som att stiga från andra sidan sängen istället för den vanliga sidan du stiger upp, som ett dumt exempel.

För det är något i ditt liv som gör att du är ”dödstrött” av dig, du måste ändra och finna din gnista i livet.

Se aldrig ett problem med att förstöra, se det mer att ändra på problemet du har, att skada är aldrig bra.
(Det kommer mera)

Som anhörig vara ”psykolog” 

Sen är många så handlingsförlamad när en nära person säger att hon har självmordstankar, det du måste veta är, att det enda du behöver göra är att bara vara där när det krisar och koppspråket kan göra allt samt närheten till den människa som behöver hjälp, man behöver inte vara psykolog och få panik om man inte är det när någon har dessa normal tankar som sker vid svåra tider..

 

Det som står här är ca 5% klar
uppdaterad 2009-04-20